Johan Georg Otto von Rosen, född 13 februari 1843 i Paris, död 1923 i Stockholm, var en svensk konstnär och greve av ätten von Rosen. Han målade i den akademiska stilen, till stor del historiemåleri och porträtt. Han var professor vid Konstakademien 1880-1908 och dess direktör 1881-1887 samt 1893-1899. Som konstakademiens direktör kom han i stark konflikt med den nya generation av konstnärer som krävde reformer av akademiens utbildning och utställningsverksamhet, de så kallade opponenterna. Georg von Rosen föddes i Paris 1843 som son till generalkonsuln greve Adolf Eugene von Rosen (kallad "de svenska järnvägarnas fader") och hans hustru Euphrosyne Rizo-Rangabe. Hans första levnadsår förflöt i Paris, varifrån familjen flydde till Sverige under februarirevolutionen 1848. Han studerade 1855-1861 vid Konstakademien i Stockholm. 1862 besökte Rosen världsutställningen i London där han lärde känna belgaren Henri Leys' arbeten, målningar med scener från medeltiden och renässansen målade i ålderdomlig stil. Dessa verk gjorde ett stort intryck på von Rosen. Han skrev själv Stående hvarje dag i flere timmar, försjunken i åskådandet af dessa om en snart sagdt öfvermänsklig intuition vittnande bilder, som likväl flertalet i den stora hopen med likgiltighet skred förbi, drömde jag mig tillbaka in i en hänsvunnen tid och för mina yttre ögon försvann hela den öfriga utställningen, den omgifvande mängden, ja hela den existerande verlden! Då jag lemnade London, var jag på 14 dagar vorden 300 år äldre. Rosen uppsökte följande året mästaren i Antwerpen och tillbringade en tid i hans umgänge och i hans atelje. Återkommen till Sverige, inspirerad av mötet, målade han Sten Sture d.ä. intåg i Stockholm. Den medeltida stadsmiljön med det noggranna återgivandet av stenläggningen och den närmast osannolika rikedomen på byggnadsdetaljer känns igen från Leys målningar. von Rosen belönades med kunglig medalj för målningen, och blev hyllad och uppskattad av Oscar II på grund av bildspråket, som i hög grad uttryckte den oscarianska epokens ideal. Samma år begav han sig ut på resa och besökte Egypten, Palestina, Syrien, Osmanska riket, Grekland och Ungern där han studerade måleri. 1866 vistades han ett år i Rom och vistades sedan åter hos Leys fram till dennes död 1869. Därefter studerade han i Menchen under Karl Piloty och reste sedan vidare till Italien innan han återkom till Sverige 1871. Efter hemkomsten målade han Erik XIV och Karin Månsdotter. 1872 blev han ledamot av Konstakademien, 1874 blev han vice professor, 1879 kammarherre och 1880 professor i figurteckning och målning. 1881-1887 samt 1893-1899 var han direktör för Akademins läroverk. 1892-1900 var han även ordförande i Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet, numera Djurens Rätt. Han avled 1923 och förblev ogift under hela sitt liv.  Related Paintings of georg von rosen :. | The Explorer A.E. Nordenskiold | joran persson och karin mansdotter | The Prodigal Son | The Christmas Fair | klassisk |
Related Artists:
Matteo Di Pacino
Italian Byzantine Style Painter
Cesare da Sesto
Italian High Renaissance Painter, 1477-1523, He was an Italian painter of the Renaissance active in Milan and elsewhere in Italy. He was born in Sesto Calende, Lombardy. He is considered one of the Leonardeschi or artists influenced by Leonardo da Vinci, such as Bernardino Luini and Marco D'Oggione. He may have trained or worked with Baldassare Peruzzi in Rome in 1505. Of this period, a lunette in Sant'Onofrio and some paintings in Campagnano Romano are attributed to him. From 1514 he soujourned in Naples for six years. In 1515 he finished a monumental polyptych for the Abbey of Santissima Trinita at Cava de' Tirreni. Back in Milan, he executed a Baptism of Christ, in collaboration with Bernardino Bernazzano (now lost) and a Salome, acquired by Rudolf II and now at the Kunsthistorisches Museum of Vienna.
BERCKHEYDE, Job Adriaensz
Dutch painter (b. 1630, Haarlem, d. 1693, Haarlem). He was apprenticed on 2 November 1644 to Jacob Willemsz. de Wet, whose influence is apparent in his first dated canvas, Christ Preaching to the Children (1661; Schwerin, Staatl. Mus.), one of the few biblical scenes in his oeuvre. On 10 June 1653 he repaid a loan from the Haarlem Guild of St Luke, which he subsequently joined on 10 March 1654. During his stay in Heidelberg, Job painted portraits and hunting scenes at the court of the Elector Palatine, who rewarded him with a gold chain, perhaps the one he wears in his early Self-portrait (c. 1655; Haarlem, Frans Halsmus.), his only documented work from the 1650s. Job is better known for his later work, which consists mainly of interior views of St Bavo's church in Haarlem and simple genre scenes recalling those of his Haarlem contemporaries Adriaen van Ostade and Jan Steen.